Församlingens Historia:
Den 16 december 1897 kom en präst till Norrköping och hyrde 2 rum i Stora Hotellet.
Ett rum för sig och ett rum för sin herre, Jesus Kristus. Prästen, greve Bernhard Von Stolberg zu Stolberg, inrättade ett kapell i detta andra rum och där firade han gudstjänster.
1 april 1903 inrättade han ett kapell på Skolgatan 24 en trappa upp.
Detta blev det katolska kapellets adress under mer än 25 år. Flera hade samma tro om nattvarden som han själv. De samlades i kapellet samt förberedde ett ståtligt bygge åt sin Herre Jesus Kristus.
Bernhard Von Stolberg stannade i Norrköping till 1925, då han blev sjuk och sedan vårdades utomlands där han senare avled februari 1926. Först efter hans bortgång blev hans dröm och käraste önskan förverkligad: en riktig kyrka för Norrköpings och Östergötlands katoliker.
Gaudetesöndagen, den 11 december 1927, kunde grundstenen läggas till den nya Sankta Birgittas kyrka på Skolgatan 14. Söndagen den 7 oktober 1928, den heliga Birgittas festdag, konsekrerades altaret och benedicerades kyrkan.
Den var inte stor, tvåskeppig med 153 sittplatser, men med sina vackra
arkitektoniska linjer i såväl exteriör som interiör, sin förnärma gröna marmorfasad och sin konstnärliga utsmyckning utgör den ett värdigt tempel. Man har kallat Birgittakyrkan, (pärla) bland Norrköpings konstverk
Församlingen fick kungligt erkännande 1939.
Församlingens Kyrkoherdar genom 1900-talet.
1. Bernhard Stolberg, 1897-1925
2. Petrus Overschie, 1925-1931
3. Bartolomeus Van Mierlo, 1945-1950
4. Gösta Pontén, 1950-1961
5. Paul Verburgh, 1961-1969
6. Jenö Solt, 1969-1979
7. Jozef Wegrzynek, 1979-1994
8. Jerzy Dyktus, 1994-2001
9. Janusz Niziolek, 2001-2012
10. Samji Kuriala, 2012 – idag
Romersk – Katolska Kyrkan
Katolska Kyrkan
Katolska kyrkan ser i Roms biskop, aposteln Petrus efterträdare och
högsta kyrkliga auktoritet. Vi kallar honom påven.
Katolska stift i Sverige leds av Stockholms katolska biskop och S:ta
Birgitta församling, av Norrköpings katolska kyrkoherde.
I stiftet finns nunnor och munkar (en del i kloster), stiftsgårdar, katolska
förskolor och sjukhem.
Katolska kyrkan i Sverige
På 1100-talet kristnades Sverige. Därmed hade apostlarna och deras efterföljare på sin väg från Jerusalem över Rom nått vårt land.
Nu började katolsk tro och katolsk livssyn forma svenska folkets liv och
prägla dess tankesätt. Kyrkor byggdes och mässan firades.
På 1300-talet brukar man ibland kalla Birgittas århundrade. Hennes ord
med moderhus i Vadstena blev en centralhärd för andligt liv, religiös
aktivitet och europeisk kultur.
Gustav Vasas strävan efter att få oinskränkt makt över kyrkan ledde på
1500-talet till en fullständig brytning med Rom. Efter dramatiska
genombrottsår befästes reformationen på Uppsala möte 1593.
Sverige hade blivit protestantiskt land och katolicismen förbjöds.
Det sista ställe där nattvarden förvarades var i Birgittakammaren
i Vadstena kloster år 1595. År 1781 gavs religionsfrihet åt utlänningar,
som bosatte sig i Sverige. Det innebar att katolska kyrkan kunde
återvända och börja på nytt.
1860 tilläts även svenska medborgare att bli katoliker.
Gudstjänstliv-Liturgi
Det katolska troslivet är uppbyggt kring 7 sakrament, på biblisk grund instiftade heliga handlingar..
DOPET, som vanligen sker i spädbarnsålder.
KOMMUNIONEN, nattvarden, första gången ofta i 9-års ålder.
KONFIRMATIONEN, bekräftelsen av den kristna tron tidigast i tonåren.
BOTEN, syndernas förlåtelse efter biktens syndabekännelse.
VIGNINGEN TILL DIAKON, PRÄST & BISKOP, av endast män.
ÄKTENSKAPET, som inte kan upplösas.
DE SJUKAS SMÖRJELSE, till stöd vid allvarlig sjukdom.
De flesta gudstjänsterna är mässor, vilket betyder att nattvardsfirandet
är centralt. Katolikernas moraliska liv bygger på de 10 Guds bud samt
kyrkans bud.